Hur avspeglas branschen i respondenternas svar på upplevelser av arbetshälsa?

Personer som arbetar inom social- och hälsovård, utbildning och industrin har svarat aktivare på Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet. Arbetena inom olika branscher är olika, men man vet att det är möjligt att uppleva en god arbetshälsa inom vilken bransch som helst. Arbetshälsan påverkas mycket av krav och resurser i vissa arbeten och arbetsuppgifter.

Nedan redogör vi för skillnader i arbetsengagemang, symptom på arbetsutbrändhet, tristess i arbetet och arbetsnarkomani inom olika branscher. Det är möjligt att självständigt undersöka övriga skillnader mellan upplevelser av arbetshälsa på materialsidan.

(Texten fortsätter efter bilden)

Arbetsengagemanget är högst inom utbildning och inom social- och hälsovårdstjänster

Cirka 47 procent av alla respondenter anser att deras engagemang i arbetet är högt, och motsvarande procent för dem som anser den vara låg är 31 procent. Cirka 56 procent av personer som arbetar inom utbildning, cirka 51 procent av personer som arbetar inom social- och hälsovården och cirka 48 procent av personer som arbetar inom finansiering och försäkring ansåg sitt engagemang i arbetet vara högt. Av respondenterna som arbetar inom byggbranschen ansåg endast cirka 39 procent att deras engagemang i arbetet var högt. Motsvarande siffra inom industrin var cirka 37 procent och inom transportbranschen cirka 36 procent.

Flest symtom på arbetsutbrändhet finns inom parti- och detaljhandel och inom transport- och lagersektorn

Av alla respondenter ansåg cirka 55 procent att symtomgraden på arbetsutbrändhet var rätt hög eller hög och 8 procent ansåg symtomgraden vara låg. Upp till 63 procent av personer inom parti- och detaljhandel, inom transport- och lagersektorn och inom fastighetsbranschen ansåg att symtomgraden på utbrändhet var rätt hög eller hög. Mer sällan var graden rätt hög eller hög bland respondenterna som arbetar inom social- och hälsovården (51 procent), utbildning (50 procent) samt inom finansiering och försäkring (50 procent).

Tristess i arbetet förekommer mest frekvent inom transport- och lagersektorn, industrin och byggbranschen.

Cirka 41 procent av alla respondenter ansåg att tristessen i arbetet var rätt hög eller hög och 17 procent ansåg den vara låg. Upp till 54 procent av respondenterna inom transport- och lagersektorn, 52 procent inom industrin och 48 procent inom byggbranschen ansåg tristessen i arbetet var hög eller rätt hög. Mer sällan var tristessen hög bland respondenterna som arbetar inom förvaltnings- och stödtjänster (39 procent), social- och hälsovårdstjänster (36 procent) samt utbildning (31 procent).

Arbetsnarkomani mest frekvent inom jordbruk, skogsbruk och fiske

Av alla respondenter ansåg cirka 17 procent att graden av arbetsnarkomani var hög eller rätt hög och cirka 13 ansåg den vara låg. Graden av arbetsnarkomani var högre bland personer som arbetar inom fastighetsbranschen (25 procent), jordbruk, skogsbruk och fiske (23 procent) samt utbildning (21 procent). Mer sällan var graden hög bland personer som arbetar inom förvaltning (15 procent), social- och hälsovårdstjänster (15 procent) samt industrin (14 procent).

Hur förhåller sig resultaten till tidigare forskningsdata?

De branschspecifika skillnaderna ser ut att motsvara resultaten från tidigare undersökningar. Till exempel inom industrin upplevs ofta tristess i arbetet och inom utbildning och social- och hälsovårdstjänster arbetsengagemang (Harju ym., 2014; Hakanen ym., 2019).

Av resultaten framgår det att symtom på arbetsutbrändhet förekommer ofta i fysiskt belastande arbeten och inom så kallade mansdominerade branscher. Tristess i arbetet förekommer även oftare i så kallat utförande arbete. Det är viktigt att på ett mångsidigt sätt uppmärksamma även det psykiska – inte enbart det fysiska – välbefinnandet hos personer som arbetar inom dessa branscher. När arbetshälsa mäts utifrån flera olika typer av upplevelser får man en mångskiftande bild av arbetshälsan – både av positiva och negativare upplevelser.

Resultaten från det här materialet, som har samlats in via ett självutvärderingstest, avviker i viss mån från vetenskapliga befolkningsundersökningar. I det här testet rapporterar respondenterna till exempel oftare om en hög grad av symtom på arbetsutbrändhet än vad de gör i befolkningsundersökningar. Det beror på att självutvärderingstest utförs i situationer då man är orolig för sin egen arbetshälsa. Syftet med självutvärderingstestet är de facto att hjälpa respondenten att ta reda på nivån på sin arbetshälsa och uppmuntra respondenten att fundera över vilka faktorer som stödjer arbetshälsan. Det är skäl att beakta detta när resultaten genomgås.

Till analyssidan till tjänsten Arbetslivskunskap hör även en materialsida: Arbetshälsoinstitutets Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetest berättar om din arbetshälsa på ett mångsidigt sätt.

Författare

Jaana-Piia Mäkiniemi, specialforskare

Jari Hakanen, forskningsprofessor