Antalet fall av yrkessjukdomar minskade avsevärt år 2023

År 2023 sjönk antalet bekräftade yrkessjukdomsfall bland personer i arbetsför ålder till mindre än hälften jämfört med år 2022, och uppgick till något över 1000 fall. Denna minskning berodde huvudsakligen på att betydligt färre COVID-19-fall bekräftades som yrkessjukdomar i takt med att pandemin avtog.

Det förekommer skillnader i incidensen av yrkessjukdomar mellan landskapen, vilket förklaras bland annat av regionala skillnader i näringsgrensstrukturen, men det kan även finnas regionala skillnader i undersökningspraxis och diagnostik av yrkessjukdomar.

Under granskningsperioden 2019–2023 registrerades de flesta bekräftade yrkessjukdomarna bland kvinnor i arbetsför ålder. När man granskar åldersgrupper konstaterades bekräftade yrkessjukdomsfall särskilt bland personer över 50 år, men alla åldersgrupper var representerade. Biologiska agenser var de vanligaste orsakerna till yrkessjukdomar granskat enligt exponeringsgrupp. Den vanligaste bekräftade yrkessjukdomen bland personer i arbetsför ålder var COVID-19-infektion, följt av bullerskada, allergisk kontaktdermatit och irritativ kontaktdermatit.

Granskat på huvudkategorinivå enligt näringsgrensindelningen (Näringsgrensindelningen 2008) konstaterades kvantitativt flest bekräftade fall av yrkessjukdomar bland personer i arbetsför ålder under åren 2019–2023 inom näringsgrenarna

• vård och omsorg; sociala tjänster,
• tillverkning samt
• offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring.

Granskat enligt yrkesklassificeringen på 2-siffrig nivå (Yrkesklassificeringen 2010) konstaterades kvantitativt flest bekräftade fall av yrkessjukdomar bland personer i arbetsför ålder under åren 2019–2023 bland

• vård- och omsorgspersonal,
• hälso- och sjukvårdsexperter samt
• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer).

När incidensen granskades efter yrkeskategori i proportion till tusen sysselsatta, placerade sig jordbrukare och djuruppfödare m.fl. samt livsmedels-, trä- samt textil- och skotillverkningsarbetare m.fl. i toppen.

(Texten fortsätter efter bilden)

Yrkesjukdomsspecifik granskning av data från åren 2019–2023

COVID-19-infektion

En COVID-19-infektion, det vill säga coronavirusinfektion, är en infektionssjukdom som orsakas av SARS-CoV-2-viruset.

Granskat enligt yrkeskategori förekom COVID-19-infektioner kvantitativt sett mest bland

• vård- och omsorgspersonal,
• hälso- och sjukvårdsexperter samt
• lärare och andra specialister inom undervisningsbranschen.

Hälso- och sjukvårdsexperter samt vård- och omsorgspersonal hade också den högsta incidensen i proportion till antalet sysselsatta.

Bullerskada

Bullerskada är en typ av hörselnedsättning i innerörat till följd av långvarig, återkommande eller plötsligt kraftig exponering för buller.

Granskat enligt yrkeskategori förekom bullerskador kvantitativt sett mest bland

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer) samt
• processarbetare.

Verkstads- och gjuteriarbetare samt montörer och reparatörer hade också den högsta incidensen i proportion till antalet sysselsatta.

Allergisk kontaktdermatit

Orsaken till allergisk kontaktdermatit är bland annat gummikemikalier, epoxikemikalier, konserveringsmedel (t.ex. isothiazolinoner), metaller och akrylater.

Granskat enligt yrkeskategori förekom allergisk kontaktdermatit kvantitativt sett mest bland

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer),
• processarbetare samt
• servicepersonal (t.ex. frisörer, kosmetologer).

Byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer) hade också den högsta incidensen i proportion till antalet sysselsatta.

Irritativ kontaktdermatit

Den främsta orsaken till irritativ kontaktdermatit är våtarbete.

Granskat enligt yrkeskategori förekom irritativ kontaktdermatit kvantitativt sett mest bland

• vård- och omsorgspersonal,
• servicepersonal (t.ex. frisörer, kosmetologer).

Jordbrukare och djuruppfödare m.fl. hade den högsta incidensen i proportion till antalet sysselsatta.

Skabb

Skabb, som hör till hudinfektioner, orsakas av skabbkvalster. Skabb förekommer ofta som en epidemi i inrättningar för långtidsvård.

Granskat enligt yrkeskategori var antalet skabbfall och incidensen i proportion till antalet sysselsatta högst bland

• vård- och omsorgspersonal samt
• hälso- och sjukvårdsexperter.

Yrkesastma

Yrkesastma beror främst på sensibiliserande (allergiframkallande) faktorer. Typiska allergiframkallande faktorer är djur- och växtbaserade agenser såsom ko, mjöl och foder. Som yrkessjukdom kan även irritationsastma bekräftas och åren 2019–2023 bekräftades även fuktskadeastma som yrkessjukdom.

Granskat enligt yrkeskategori var antalet fall av yrkesastma och incidensen i proportion till antalet sysselsatta högst bland

• jordbrukare och djuruppfödare m.fl.

Kryptosporidios

Kryptosporidios är en diarrésjukdom som orsakas av urdjuret Cryptosporidium som kan överföras till människor bl.a. från produktionsdjur.

Granskat enligt yrkeskategori förekom kryptosporidiosfall, både kvantitativt och i proportion till antalet sysselsatta, i högst grad bland

• jordbrukare och djuruppfödare m.fl.

Pleuraplack

Av asbestsjukdomar konstateras en betydande andel hos personer över 65 år, men bland annat pleuraplack, dvs. förkalkning av lungsäcken, konstateras fortfarande även hos personer i arbetsför ålder. Pleuraplack beror på exponering för asbest under de senaste decennierna, då användningen av asbest till exempel i byggnadsmaterial var vanlig.

Granskat engligt yrkeskategori var antalet fall av pleuraplack och incidensen i proportion till antalet sysselsatta högst bland

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer).

Yrkessnuva

Yrkessnuva orsakas oftast av sensibiliserande (allergiframkallande) faktorer, där djur- och växtbaserade agenser är typiska. Även irritationssnuva konstateras som yrkessjukdom.

Granskat enligt yrkeskategori förekom yrkessnuva kvantitativt sett mest bland

• jordbrukare och djuruppfödare m.fl.

Vibrationsskada

En vibrationsskada uppkommer till följd av långvariga vibrationer som riktas mot handen (t.ex. vid användning av vinkelslip, borrmaskin, motorsåg eller bultpistol). Vibrationsskada är associerat med förekomsten av anfallsvis vita fingrar och/eller neurosensoriska symtom (t.ex. domnade händer och klumpighet).

Granskat enligt yrkeskategori förekom vibrationsskada kvantitativt sett mest bland

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer) samt
• verkstads- och gjuteriarbetare samt montörer och reparatörer.

Arbetare inom skogsbruk och fiske hade den högsta incidensen i proportion till antalet sysselsatta.

Största delen av yrkessjukdomarna kan förebyggas

I arbetslivet finns det fortfarande exponering för faktorer som kan orsaka yrkessjukdomar. Att förbättra säkerheten i arbetsmiljön och förebygga yrkessjukdomar är mycket viktigt för att främja arbetstagarnas arbetsförmåga och arbetsvälbefinnande.

En betydande del av yrkessjukdomarna skulle kunna förebyggas genom att säkerställa att arbetsplatsens riskdedömning är uppdaterad, utveckla arbetsförhållandena, stärka samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården, utnyttja tekniska lösningar, använda rätt arbetsmetoder, säkerställa att skyddsutrustning används på korrekt sätt samt informera om risker och förebyggande praxis.